Järnvägsgatan 20 (villa Norge) omkr. 1910.

Huset byggdes av snickaren Joel Karlsson.
Här bodde bl.a:
1906 - 1915 Sophus von Ahlefeld
1907- 1922 hans änka Maren v. Ahlfeld (norska)
1918 -1923 skomakare Charles Gustafsson
1944 -1960 Håkan Johanssons Vattenfabrik
1976 - f.n. typograf Ronnie Barte
Nästa hus är "Pappershandeln", sen kommer "Hardenmarks m.fl. Huset längst bort där gatan svänger är Wienerkonditoriet.

Järnvägsgatan 25 t.h. ägdes 1904 av Engelholms Bryggeri AB.

Här bodde bl. a. Johannes N-son Flinck och efter honom hans barn Effie, Emma och Sidney.
Obs! skylten " Skjuts" på väggen !
" Sjögrens" var ännu inte byggt (1910).
Till vänster byggmästare August Perssons Alunda, senare "Berglunds".

Huset t.v. byggt av August Persson
Huset t.h. byggt av timmerhandl C.G. Pettersson

1904 Skom. Johan A. Lundahl	C.G. Pettersson
1904 Maltgör. Ludvig Olofsson	1913 Handl. Hilma Tuvesson
1912 Handl. Hans Larsson	1916 Elmont. Emil Olsson
1916 Handl. Pep N-son Berglund	1922 Timmerh. Erik Ebbersten
1941 Handl. Georg Ludvig Berglund	1933 Handl. Oskar Sjögren
1959 Handl. Carl-Egon Berglund	1976 Cykelrep. Gert Johansson
1975 Änkan Ada Christiansson	1986 Jörgen Ingvarsson
Huset hette från början Alunda.

Järnvägsgatan 26 (Alunda)

ägdes av H. Larssons Speceri- & Diverseaffär 1912 - 1916, sedan blev det "Berglunds".

Tåget kommer omkr. 1910!

Redan 1893 var planerna på en järnvägslinje mellan Ängelholm och M.ljungby på tapeten.
Man röstade om ett förslag, som segrade med 2.790 röster mot 2.727.
Då hade ändå baron v. Ahlfeld på Skeldinge, som var den störste förespråkaren för en järnväg, lagt ner sina 2.372 röster! Järnvägen kom till efter mycken diskussion om var stationshuset skulle ligga, och till sist blev det klart, att inom socknens gränser skulle 3 stationer anläggas, nämligen Munka Ågård, MunkaLjungby och Skelderhus.
Första tåget mellan Ängelholm och Ö.Ljungby gick den 1/12 1904.

Tåget kommer tydligen inte, omkr. 1910!

Första tåget gick mellan Ängelholm och Ö.Ljungby den 1/12 1904, men först den 1/5 1907 blev förbindelsen klar ända till Klippan.

Men redan 1902 anlade v. Ahlfeld en stationsväg (Järnvägsgatan) med utgångspunkt från det ställe, där han ansåg att stationshuset i M.Ljungby skulle ligga.

Den 9/6 1953 gick det sista tåget från Ängelholm till Klippan.

Stinsar i M.Ljungby var bl.a. Sjöström och Hjelmér. I Munka Ågård tjänstgjorde bl.a. Jacob Steen.

I kosningen av Ahlefelds gata och S. Järnvägsgatan ligger två hus:

Det närmaste sålde Sven Jönssons änka Christine den 5/5 1924 till Lydia Eriksson, som gifte sig med en byggmästare (Dahlgren), och byggde huset Volga.
Huset bortom sålde Christine den 31/10 1911 till Fredrik Bergvall.
Huset ägs numera av Jarl Borsén.

Snickerifabriken fanns tidigare på den plats, där Scoutstugan nu ligger.
Den eldhärjades år 1921, efter att ha funnits sedan 1907.
Emil Persson, som tidigare byggt hus vid Skeldingevägen, hade en industritomt söder om järnvägsstationen där han byggde en ny snickerifabrik med stickspår från järnvägen och in till fabriken.
Från 1930 utgjordes den huvudsakliga tillverkningen monteringsfärdiga växthus.
Under krigsåren 1939 - 45 levererades träkol (till gengasaggregat) via egen kolmila.
Vid Emils död 1960 övertogs ledningen av sonen Folke, som höll verksamheten igång till omkr. 1980.
Fotot visar fabriken från sydväst.

Inom socknen fanns vid järnvägens öppnande tre stationer: MunkaÅgård, M.Ljungby och Skelderhus, som vi ser på bilden några år efter öppnandet.

Frennesson & Snyggs Möbelfabrik tillverkade kvalitetsmöbler under ett 30-tal år i mitten av seklet.
Fabriken var belägen vid S.Järnvägsgatan 14.

S.Järnvägsgatan 26

Huset byggdes av Hilmer Svensson 1914. Efter honom hette ägaren Johannes Svensson och vid hans död övertogs huset av sonen Einar Nilsson. 1958 hette den nye ägaren Arne Viebke och h.h. Anna som fortfarande är ägare.

Här bodde:

1874 - 1887                   Skräddaren och postexpeditören August Johansson.
1887 - 1901                   Joh. Lilja, som gav fastigheten namnet Liljenborg.
1901 - 1907                   Sigrid och Signe Lilja.
1907 - 1917                   Nils Möller
1919 - 1926                   Emil Jacobsson
1926 - 1937                   Carl Emil Steen
1937 - 1944                   Dödsbodelägarna
1944 - ?                        Harald Steen. (under hans tid hade Gösta Carlsson                                    frisersalong i västra delen av byggnaden,
                                            övervåningen var bostad).

Fastigheten revs 1990 för att lämna plats åt det nya posthuset.

Storgatan på 1930 - talet ( gatan Asfalterades 1930 ).

Till vänster Sparbanken, till höger Steéns Köttaffär och Gösta Carlssons Frisersalong
( se skylten utanför ingången på gaveln ).

12/2 1896 sålde Joh. Gudmundsson 1 tunnland. jord till byggnadstomt.
6/2 1891 invigdes det nya Bankhuset.
1911- 30/6 1953 inrymdes telefonstationen med telefonissorna Agda och Najda Thomsen på övervåningen. Stationen fanns tidigare hos N.P. Schölin.
-1953 bodde kamrer Ivar Hartman i nedervåningens västra del, medan den östra upptogs av banklokalerna.
1/1 1953 Flyttade Posten in i den västra delen och Hartman fick sin bostad i övervåningen, där även sjuksköterskan hade sin bostad och mottagning. Hon flyttade senare till en lägenhet på bottenvåningen, som använt tidigare bl.a. till slöjdsal för flickor. Pojkarnas slöjdsal fanns i källarvåningen, där det också fanns 2 arrestlokaler.
1963 inreddes källaren med plats för kassafacksvalv och styrelserum.
När sparbanken flyttade till sina nya lokaler på andra sidan Storgatan (tidigare Rest. Carlsbo), övertogs östra delen av Thulins Radio och (något senare) den västra delen av Föreningsbanken.

1888     byggde nämndeman m.m. Karl O. Hansson sitt Carlsbo.
1906     hette ägaren Nils Möller.
1919     hette ägaren Emil Jakobsson
1923     hette ägaren Frans Pettersson.
1932     startade Johan & Bertha Granroth Café & Conditori Carlsbo
1990     finner man på denna plats NV Skånes Sparbank Gripen.

Under Johan & Berthas tid var det liv och rörelse på Carlsbo. Där spelades biljard, schack och bridge m.m. Carlsbo var den naturliga samlingsplatsen vid begravningar, festmiddagar och andra sammankomster. Carlsbo hade eget bageri och dessutom rum för resande.

Carlsbo som privatbostad omkr. 1900.

Storgatan 17

1871 köptes huset av Joh. Gudmundsson, men låg på ofri grund och fick arrenderas av Nya Mölla för 60:- per år fram till 1896, då kommunen köpte tomten för 2000:-. För samma summa såldes delar av marken till nytt sparbankshus.
1871 fanns småskolan i östra delen och 1875 mellanskolan i västra delen.
1871 - 1927 inrymdes skollokaler här, delvis med lärarbostäder i mitten. Här bodde bl.a. lärarinnan i småskolan Augusta Ljungström och lärarinnan i mellanskolan Matilda Andersson.
1881 2/7 - 1897 6/2 fanns sparbanken inrymd i östra delen. 1892 - 1963 fanns sockenbiblioteket i östra delen.
1919 - 1943 utnyttjades lokalerna till sammanträden.
1940 hade kristidsnämnden sin exp. i västra delen (utdelning av ransoneringskort).
1943 -1951 hölls kommunfullmäktiges sammanträden här.
1956 flyttades pastorsexpeditionen härifrån till Solhäll. Här har också varit: arrestlokaler samt sparbankens kassavalv (fr. 1891) i källaren, SJ paketutlämning samt bordtennislokaler.

Posering för fotografen före sekelskiftet.

Kan det möjligen vara Matilda Anderssons klass som visar upp sig ?

Storgatan 23

Huset byggdes av urmakaren Johan Erik Nilsson den 21/9 1897 efter hemkomsten från USA.
Här tillsammans med sonen Eric ( Krook ) som blev rektor vid skolorna i M.Ljungby.
En annan son Knut blev rektor vid skolorna i Össjö.
Nilsson överlämnade urmakeriet till Alfred Andersson den 6/11 1919.

Storgatan 27 (närmast).

Huset byggdes av Carl Jansson 1909.
Vid hans död övertog dottern Edit fastigheten. Hon bodde själv på övervåningen, men hyrde ut bottenvåningen till Lena Nilsson (Manufaktur- och Modeaffär) 1936 -1966.

Storgatan 25

Byggdes av skräddare Johannes Persson, som ägde Rosenhög (tvärs över gatan).
1955 bodde här Thore Johansson, som hade sin firma Jonil i källaren.
Tidigare bodde på övervåningen småskollärarinnan Ester Ljungfeldt.

Storgatan 31 (till vänster) kallades Snorröds hus och dess första ägare var Petronella Sjunnesson. Huset har en gång varit ölschapp.
1955 bodde här vägarbetaren Gunnar Olsson och Mor Gerda.
Vid flickan t.v. på vägen går en liten stig, som kallades Per Sjunna Li', efter Per Sjunnesson, som ägt en fastighet här.
Storgatan 20 (till höger) ses Joh. Svenssons Diverseaffär.
Lägg märke till vindsnurran längst till vänster, som troligen användes till att pumpa upp vatten till ett trädgårdsmästeri.

Storgatan 20 omkring 1898.

Till vänster ses Johannes Svenssons diverseaffär ( Etablerad 27/5 1893 ), vilken senare övertogs av
Wilh. Lüsch och efter honom Folke Nilsson (nu pizzeria).

Huset bortom affären heter Rosenhög, där bl.a. följande personer bodde:

1858 – 1863                Husaren och skräddaren Nils Jönsson Rosenlöf
1864 - 1874                Skräddaren August Johansson
1874 - 1884                Skräddaren Johan Lundsten
1884 - 1901                Skräddaren Johannes Persson
1901 - 1931                Fredrik och Kerstin Persson
1931 -                        Maria Persson

Obs. Lyktstolpen t.h. Banken satte upp 5 lyktstolpar längs Storgatan år 1895, och i nov. 1909 ytterligare 2 st. vid den nya Stationsvägen ( Järnvägsgatan ).
Det skulle dröja ännu ett 10-tal år innan det kom el till byn, så dessa lyktor var avsedda för gas.