Äldsta delen av kyrkan (sakristian) är förmodligen från 1100-talet, då munkar från Herrevadskloster byggde ett kapell här. Under senare delen av 1400-talet tillkom valv i hela kyrkan. Korsarmarna byggdes till på 1860-talet. 1840 byggdes fattighuset (t.v.) och hitom detta skolhuset, som tillkom 1849. Skolan upphörde 1900 efter det att den nya skolan togs i bruk. Fram till skolans rivning användes den bl.a. till gymnastiksal. Den äldsta delen av nuvarande Solhaga tillkom 1877 som ersättning för det gamla fattighuset. T.h. Per Malmströms fastighet (Kyrkogatan 1) som drabbades av den Stora branden 1891.

Den äldsta delen av Solhaga.

Den äldsta delen av Solhaga byggdes på Öster Värn 1876 som ersättning för det gamla fattighuset, som låg vid sidan av den gamla skolan vid kyrkan. I källaren öppnades den första offentliga badinrättningen 1931. Den innehöll två badrum med ett badkar i varje.

Prästgården 1902.

Marken inropades på auktion 1897 av v. Ahlefeld för 8.000:- och omfattade bl.a. nuvarande Nya Kyrkogården, (hade tidigare tillhört Lunnamöllan).
Här bodde prosten H.B.Hammar 1897 - 1904, sedan flyttade v. Ahlefeld hit och bodde här till sin död 1934. Församlingen köpte Solhäll 1938.
I december 1956 blev det bostad åt kyrkoadjunkten Torsten Andersson
Sedan 1956 tillhörde fastigheten pastoratet.

Tavla, målad 1898 av gåramålare Brink.

T.v. Hendrik Svensson f.d. fastighet, köpt av Sven Jönsson och återuppbyggd efter den stora branden 1891. T.v. om kyrkan ses den gamla skolan, byggd 1849 (som ersattes av en ny sådan år 1900, fast på annan plats).
Brink var inte så noga med att avbilda den exakta verkligheten. Därför har kyrkan fått för många fönster.
På Storgatan (i korsningen till Möllegatan) förmodligen "Skövlapellas" ekipage.

Den 11/9 1889 passerade Oskar ll på genomresa från Margaretetorp till Össjö.

Rojalistiska M.Ljungbybor hade dagen till ära rest en äreport vid kyrkan med inskriptionen: "Välkommen Vänsälle Konung", vilket uppskattades av Majestätet, som under sin vistelse i Össjö, återkom till M.Ljungby och hjärtligt tackade för uppvaktningen. Han passade på att från kyrktornet inspektera de trupper som ingick i en fältmanöver.

Foto från examensdagen den 28/4 1899 i Gamla skolan.

År 1842 tillkom folkskolestadgan, som ålade församlingarna att ordna en fast skola med en godkänd, d.v.s. seminarieutbildad, lärare som meddelade undervisning till barn mellan 7 -12 år. 1843 begärde M.Ljungby församling (som då handlade skolärenden) ett statsbidrag till skolbyggnad, med hänvisning till att invånarantalet uppgick till mer än 2000 personer, och att mer än 200 barn behövde undervisning. 1846 beslöts att bygga ett skolhus intill fattighuset vid kyrkan. 1847 skulle nämligen den nya skolstadgan vara genomförd. Skolan skulle byggas av tegel på gråstensfot under halmtak och mäta 36 x 13 alnar invändigt. Men beslutet överklagades, eftersom en del av ledamöterna i kyrkostämman ansåg att det borde åligga patronen på Skillinge att bekosta ett sådant bygge. Först i januari 1849 kunde det definitiva beslutet fastställas, med tillägg att även en mindre byggnad med plats för en ko skulle finnas! Den 7/11 1849 blev bygget avsynat och godkänt. Till lärare utsågs skollärareleven Ola Åkesson. I reglemente för M.Ljungby Folkskola stadgades att undervisningen skulle pågå sju timmar per dag, utom lördagar, då man endast läste till k1 12.
Läraren Åkesson avlöstes år 1871 av Frans Linell (tillika biblioteksföreståndare, eftersom biblioteket inrymdes i hans skolsal). Efter honom kom den 2/8 1896 Ola Persson Sahlin.
Fram till rivningen utnyttjades skolsalen till gymnastiksal.

I slutet av förra seklet fanns ingen bebyggelse på västra (vänstra) sidan av Kyrkogatan.
Telefonstolparna tyder på att kortet är taget efter 1891, då telefon installerades hos Sparbanken, Skeldinge, Carlsbo och Sven Jönsson (senare även till Gamle Stamp).

Kyrkogatan omkr. 1910.

Kyrkogatan omkr. 1910, då den enda bebyggelsen på västra sidan var "Schölins lada", som ligger på den första tomt som Sven Jönsson sålde till N.P.Schölin den 23/3 1898.
Tomten var på 700 m²  och kostade 500:-.

Kyrkogatan.

Kyrkogatan (den äldsta förbindelsen mellan kyrkan och Skeldinge).
Fastigheten (längst fram till vänster) köptes av Frans Johnsson 1913.

Storgatan 3 & 5 omkr. 1920.

Storgatan 1 ägdes av Johan Persson, som den 4/4 1916 även köpte tomten på Storgatan 3, att användas till trädgård (se den cirkelformade rabatten). Storgatan 5 Café & rest Centrum ( se kommande bilder.)
Den tomten sålde sonen Bobby Persson till Konsum år 1942.

Storgatan 5 omkr. 1925 med blivande Café Centrum.

1911 köptes fastigheten av Alexander Svensson.
1955 hette ägaren Gunnar A. Bengtsson.
På bortre sidan av "Jönssons Vångaväg" ligger en fastighet, som ägdes av rörmontör Otto Andersson, senare ägare hette Åke Elofsson.

Foto, taget från kyrktornet omkr. 1925.

Längst ner till höger ser man gaveln på Café & rest. Centrum.
Tvärs över bilden ser vi Jönssons Vångaväg, sedermera Skolgatan och numera Ahlefeldsgatan.
Följande tomter var då bebyggda efter försäljning av Sven Jönssons änka
Christine: Biografteatern Flora, vars tomt såldes den 4/4 1921.
På andra sidan vägen Bergvalls, sålt den 31/10 1911.
Därefter Per Svenssons, sålt den 26/10 1915.
Och t.h. därom, A.Lindkvists Mek. Verkstad, tomten såld den 26/10 1915.

Så här såg Storgatan ut år 1870 enligt gåramålare Brink.

Till vänster ser man det s.k. Bagarehuset, som inköptes av Sven Jönsson år 1888 för 3000:- inklusive 1 tunnland jord (sålt av Joh.Gudmundsson, Kalkmöllan) och som bildade stommen till hans nya affärskomplex som stod färdigt 1891.
Bortom Bagarhuset syns gamla skolan och hitom kyrkan Hendrik Svenssons.
Huset till höger har nog Brink lagt till för att få symmetri i bilden. På den platsen fanns inget hus vid denna tid!

Ett fotografi från 1892, som visar vad som blev av det gamla Bagarhuset. Bostadsdelen blev inflyttningsklar den 18/10 1890 och affärsdelen den 3/2 1891.
Komplexet döptes till Christinero efter Sven Jönssons maka Christine f.Klinker. Efter att ha arrenderat en affärslokal av P. Malmström (Kyrkogatan 1) år 1875, endast 24 år gammal, hade SJ. nu etablerat sig som egen fastighetsägare. Han dog 1910 och efterlämnade över 90 avstyckade tomter till sina efterlevande. Det var den tidens livförsäkring 

Kortet är taget från den plats, där församlingshemmet nu ligger.

Så här kunde en affär se ut på 1920-talet.

Rast utanför den nybyggda skolan år 1911.

"Lekledare" lärarna Nils.P. Berner och Ola Persson Sahlin. Berner hade 43 elever och Sahlin 48 !
 Till höger det nya mejeriet, byggt 1906.
Vid kyrkostämma den 6/2 1899 beslöts att uppköpa 15 kappland (2314 m2) jord av Sven Jönsson för 1500 :- för att där bygga en ny skola. Även en del jord inköptes från Klockarbolet (Pultava).
Den 24/10 1899 beordrade patronen på Skeldinge rivning av norra muren vid kyrkan för att använda stenen till skolhusgrunden.
Den 21/7 1900 föreslog skolrådet kyrkostämman, att en lärosal i den nya skolan skulle kunna utnyttjas till t.ex. teknisk aftonskola eller slöjdsal för flickor. Förslaget blev nedröstat av bl.a. patronen som hade mer än 2000 röster!
Den 23/12 1900 beviljade kyrkostämman ansvarsfrihet för byggnadskommitténs räkenskaper. Kostnader för jord och byggnader stannade vid omkr. 19.000:-.
Den 8/1 1901 blev skolan högtidligt invigd med tal av prosten H.B.Hammar. Lärare under åren har bl.a. varit: Ola Persson Sahlin, Nils.P .Berner. Thyra Ebbesson, Otto Johansson, Gustaf Lindkvist m.fl.